Vi på DOFAB får in ritningar på alla sätt: från arkitektritade förslag till handritade ritningar på baksidan av ett kakpapper – eller som en bild som tagits på semestern. Alla är lika bra – för det är känslan av en unik dörr – utan att det kostar mer – som är det roliga. Varje hus har sin stil och alla vet vi att fasaden är husets ansikte. Hur fasadens olika delar ser ut i termer av storlek, placering och utformning avgör hur huset uppfattas. En av de absolut mest väsentliga delarna av en fasad är ytterdörren. Ytterdörrens form – om den är pampig eller anspråkslös, rikligt utsmyckad eller sparsmakad, inglasad eller massiv – sätter tonen för resten av huset. Under historiens gång har ytterdörrens utseende genomgått stora förändringar. Nu ska vi se tillbaka på de förändringar som skett mellan 1700-talet och idag. Låt er inspireras!
Ytterdörrar 1700: När Sverige var galet i allting franskt
Under 1700-talet nådde den franska rokokon Sverige. Här fick stilen under inflytande från England och Holland en sparsmakad svensk tolkning. Rokokon slog aldrig riktigt igenom i svensk arkitektur men blev populär i inredning. Franskinspirerade ytterdörrar med fyllningar blev därför under 1700-talet det svenska hemmets vanligaste ytterdörr. De var inåtgående pardörrar med ramverk och speglar. För att hålla värmen bättre på vintern kunde en utåtgående ytterdörr hängas utanpå. Till skillnad från dagens ytterdörrar fanns sällan handtag utan du fick öppna med hjälp av nyckeln.
Ytterdörrar 1880-1890: De mörkmålade mastodonternas tid
Nu börjar många högre hus få stora, utsmyckade ytterdörrar. Entrén och husets betydelse skulle understrykas med hjälp av konstnärliga vertikala detaljer. Ytterdörren ärvanligtvis en stor mörkmålad pardörr med ett liggande överljusfönster. Ofta bestod glaspartierna endast av en enda ruta förstärkt med sirligt gjutjärnsgaller. För att belysa trapphuset så mycket som möjligt hade ytterdörren ofta sidofönster.
En modern mastodont. En grön pardörr i DOFABs kulturprofil.
Ytterdörrar 1900-1910: Inspiration från natur och nation
Med sekelskiftet 1900 kom Jugendstilen eller Art Nouveau som den också kallas. Inspiration hämtas från naturen med organiska och slingrande former. Den rundbågade ytterdörren med glasade pardörrar och överljusfönster var vanlig. Sidofönsterna hade nästan försvunnit. Glaset delades gärna in i mindre rutor och dekorerades med växtliknande motiv. Samma motiv kunde också finnas runt entrépartiet.
Till skillnad från 1880-talets mörkmålade mastodonter kunde dessa ytterdörrar vara betydligt mer färgglatt målade i grönt eller engelskt rött. Vanligast var dock att träslaget förskönades med olja eller fernissa.
Samtidigt med Jugend förekom också nationalromantiska inslag, särskilt under 1910-talet. Här var det inte naturen som inspirerade utan äldre, svensk arkitektur. Ytterdörrarna kunde vara helt utan fönsterpartier. Tillverkade i massivt ekträ skulle det ge ett skärpt och kraftfullt intryck!
Ytterdörrar 1920-1930: Från klassicism till funktionalism
Ut med Jugend och nationalromantik – in med klassicism! 1920-talets klassicism föredrog enkla former, enhetlighet och symmetri. Entréerna skulle vara inramade med pelare eller pilastrar inspirerat av antiken. Själva ytterdörren bestod vanligtvis av pardörrar med slipade glasrutor. Det halvcirkelformade lunettfönstret var ett vanligt inslag. Färgerna var dämpade, främst brunt eller grågrönt.
Med 1930-talet kom funktionalismen som förespråkade geometriska former och enkla material. Ytterdörrarna blev nu helglasade ramverk av ek eller rostfritt stål. Alla tyckte dock inte om funktionalismen, och traditionella pardörrar från förr var fortfarande vanliga.
Ytterdörrar 1940-1950: Tradition, ljus och designglädje
Vid det här laget har många tröttnat på funktion till förmån för tradition. Drag av funktionalismen finns dock fortfarande kvar med sina enkla former. Vad som tillkommer är traditionella uttryck. Fernissade ytterdörrar var vanligast men djupa färger som brunt, brunrött och gråblått förekom också.
Under dessa decennier var ljuset av allra högsta prioritet! Ytterdörrarna var för det mesta helglasade och försågs dessutom med belysning. På 1950-talet prioriterade arkitekterna också ytterdörrens dekorativa element. Meningen var att ytterdörren skulle lyfta hela fasaden som annars var enkel. Ytterdörrarna nu var rika på mönster, romber och fyrkanter med avkapade hörn. Det absolut vanligaste materialet var ek som antingen kunde klarlackas eller målas i vitt, brunt eller grönt.
Ytterdörrar 1960-1980: Moderna tider
Nu hade pardörrarna gjort sitt och under 1960-och 70-talet var enkeldörrar vanligast. De var tillverkade i ek eller teak med glaspartier. Ytterdörrar i andra typer av material såsom aluminium eller stål förekom allt oftare
På 1970-talet börjar dessutom ytterdörrar tillverkas med plåt och isolering. Portarna blir större, tjockare och tyngre samtidigt som gångjärn, lås och dörrhandtag blir grövre. De mörkmålade mastodonterna återkommer i ny tappning gärna i svart, mörkbrunt eller mörkrött.
1980-talet bjuder på de hitintills mest avskalade ytterdörrarna. På flerbostadshus och fastigheter var de oftast tillverkade i obehandlad eller lackad aluminium.
Ytterdörrar 1990-2010: Individualism, nymodernism och lite av allt
Idén om folkhemmets gemenskap ersätts under 1990-talet med individualitet. Funktionalismens ideal om enkelhet kommer tillbaka och i tiden skapas ”nyfunkis”. Det präglas av släta och fyrkantiga uttryck, samtidigt som 1930-talets designglädje överges till förmån för det fabrikstillverkade. För ytterdörrarnas del innebär det att de ofta består av mycket glas i en ram av fernissat trä eller lackat aluminium.
Millennieskiftet för med sig nymodernism och stilblandning. Glas blir ett stadigt inslag och det privata hemmet blir mer offentligt. Inspiration till entréportar kan hämtas från hela historien. Genomgående är mycket glas gärna med en ram av stål, aluminium, trä eller en blandning.
Vi tillverkar våra dörrar som du vill ha dem – på riktigt. Vårt mål är att alla ska ha sin egen ytterdörr som man själv har ritat den och att alla ska veta att det inte kostar mer i pengar. Bara mer i tanketid. Och tanketid har vi massor av och bra ritprogram med! Våra offerter kostar inget heller så tveka inte – gå gärna in på www.dofab.se och se mer eller ring oss idag.